Kalla och Kalla

Idag har vi återigen fått njuta av Kallas otroliga skidåkning, idag brons och tidigare under VM både guld, silver och brons. Vi glömmer givetvis inte någon av våra fantastiska skidåkare, damer som herrar, men nu handlar det speciellt om Kalla och varför det – jo vi har en alldeles egen Kalla i vår vinterträdgård – hon sträcker sig lika majestätiskt mot toppen som Kalla gör på prispallen. / Iréne

Ett under har skett – igen

Den 12 februari kom hon,  vårt lilla barnbarn. Hon kom 2 veckor tidigare än beräknat och skönt var det för hennes mamma och pappa. Hennes namn blir Maja och hon väger 3,3 kg och är 49 cm lång, ett litet underverk. Idag har vi, hennes morfar och mormor samt farmor varit och beskådat det lilla knytet. Vi har tittat och tittat och några av oss har hållit i henne (morfar är förkyld så han får bara titta på håll)

Hon har 3 storasyskon som är så stolta och som passar upp och hjälper till.  Mitt mormorshjärta knyter sig när jag ser på barnen och hur varsamt dom tar hand om sin lillasyster.  Åh vad det är stort att få vara med om detta./Iréne

Alva, Nisse och Pelle stolta storasyskon

Första vårtecknet

Nu blommar persikoträdet ute i vinterträdgården. Hoppas nu att vi får många persikor till sommaren./Irene

Kall promenad

Idag är det -15 gr, solen skiner och det är otroligt vackert. Crutov och jag ska ut på promenad. Han blir som vanligt glad när jag kommer, sitter fint innanför dörren innan jag säger ”varsågod” och han får gå ut. Sen blir det ett evigt luktande, för tänk om det har gått en kompis förbi, eller kanske någon som han aldrig träffat……

Det biter i kinderna men jag njuter av solen, helt plötsligt hör jag så vacker musik. Jag upptäcker att jag kan dirigera den med mina fötter. Jag och säkert också Crutov, hör de vackraste violiner, flöjter, basfioler – ja många olika instrument får vi höra. Går vi sakta då stannar nästan musiken upp, går vi snabbare ökar den dramatiskt och tänk när jag springer några steg och gör ett tjusigt litet hopp…… då…. ajajaj hörs ett fruktansvärt gnegande – vem är det som inte kan spela fiol?

Nej, det är bara jag som hamnat på asfalten med mina dubbskor. Att promenera i -15 gr med dubbskor på snöig väg är ljuv musik, men passa dig för att hamna på asfalten då skriker musiken i dina öron./Iréne

 

Vi går mot ljusare tider

Julen är bortstädad, nytt år har börjat och dagen har blivit lite längre. Efter att ha läst en trädgårdstidning så är de första fröerna beställda,  nu är snart allt igång igen vad gäller planering för trädgården.  Det är ju fortfarande januari så än är det långt kvar till trädgårdsjobb, men jag både ser och hör på Birger hur hans trädgårdsplanerande sätter igång. /Iréne

Julen firade vi i San Agustin, en energisk badtomte ville absolut ha med oss i bassängen på gympapassen, vi höll krampaktigt i våra böcker, här badas det inte på kommando.

Nyår var vi tillbaka i Kännåsen, härlig fest med barn och goda vänner

Siri var glad när vi äntligen kom hem.

3:e advent i Ås kyrka

Nyss hemkommen från Ås kyrka där vi sjungit in julen. Så härligt med alla vackra julsånger, det känns fortfarande i hela kroppen. Tycker att vår kör är riktigt bra. En fullsatt kyrka bevisar att många tycker om att höra de välkända sångerna och psalmerna.

Önskar Er alla en riktigt God Jul/ Iréne och Birger

Olof Roos

 

Gudstjänsten avslutades med att kyrkan släcktes ner, alla sjöng ”Nu tändas tusen juleljus”  vi i kören gick ner i kyrkan och tände  ljusen som alla fick när dom kom till kyrkan.

 

 

 

 

1:a advent

1:a advent, den finaste söndagen på hela året.  Att få tända adventsljusstakarna och stjärnan i våra fönster ger så mycket glädje.  Att åka till kyrkan och där få sjunga alla vackra adventssånger hör också till. Kören började öva i god tid,  så vi hade väl uppsjungna röster när vi skulle framföra Otto Olssons Advent.

Önskar Er alla en fin adventstid / Iréne