Nu är påsken över och det blev ingen körsång i kyrkan p.g.a. Covid-19, jag hoppas verkligen att vi får fira en ordentlig påsk nästa år.
I år började påsken med att vi på långfredagen fick vår 1:a vaccinationsspruta, både Birger och jag. Så skönt att det äntligen är på gång, nästa spruta blir i juni.
Denna vecka visar SMHI minusgrader både natt och dag, det ska även snöa en del, vi väntar på att få börja kratta och rensa i trädgården men det dröjer, det är mycket snö kvar, det är bara att vänta./Irene
Den här tavlan fick pryda garageväggen på skärtorsdagen Vi bytte påskkärringen mot den här glada tavlan på påskaftonen.
Nu blommar Strelitzian (Papegojblomma) som jag berättade om i ett tidigare inlägg. 1 knopp har slagit ut och det är flera på gång.
Kan också berätta om vårfåglarna som vi försöker att ha koll på och vem av oss som ser eller hör dom först. Birger såg koltrasten och tranorna först men jag såg i alla fall bofinken först och den kom igår den 2 april. Nu står det 2-1 till Birger i vår lilla tävling / Irene
Välkomna till byn ropar vi varje år när vi hör och ser tranorna. I morse hörde vi när dom ropade till oss…….kanske dom skrek…. heeejjj nu är här..Lika roligt varje år när dom kommer, vi fick inget foto men Birgers tavla går också bra.
Nu börjar en rolig tid, vi tävlar om vem som ser dom första vårfåglarna. Än så länge leder Birger tävlingen, han såg koltrasten igår och hörde tranorna i morse, men jag ger mig inte…nästa ser jag nog först. 🤓/Irene
Idag har vi varit till vår fantastiska café- handelsträdgård och världsbutik Fröjas i Ås för att handla jord, det är dags att plantera om alla pelargoner. Kunde givetvis inte låta bli att även köpa några penséer. Nu är dom planterade i en fin lerkruka och dom får sin plats ute på farstukvisten. Det är fortfarande kallt, snön ligger kvar överallt och blir det för många minusgrader på nätterna är det bara att lyfta in krukan. Betyder så mycket med den här krukan penséer, jag blir glad och vet att snart blommar det i hela trädgården. / Irene
Efter att ha sett på TV4 och Karl Fredrik på Eklaholm går man nästan i taket, vi har massor av snö, jag vill ha riktig vår, det gör nästan ont att vi ska vänta så länge …..så är känslan efter att ha sett tv-programmet. Vi får nöja oss med vinterträdgården och det är inte alls så dumt. Där blommar en kaktus, en kalla och strelitzian är det stora knoppar i. Granatäppelträdet är fullt av små gröna blad. Murgrönan mår också bra, fullt med nya skott.
Det är ju snart påsk så då är väl detta en påskkaktus, men den blommade även i novemberKallaEfter vintervila i källaren grönskar nu granatäppelträdet i vinterträdgårdenStrelitzian har flera stora knopparMurgrönan har växt ordentligt under vintern
Nu har vi flyttat ut småplantor av tomat och kronärtskocka, nästa steg blir till växthuset men det dröjer nog ett tag. Kan inte sluta tänka på hur vårt liv blivit om vi flyttat till Skåne i stället för Jämtland, då för 43 år sen när vi flyttade från Nyköping. ………hm vi gillar ju snö och det är det dåligt med i Skåne/ Irene
Vi har så mycket snö, och jag njuter faktiskt, det är så vackert, tjockt med snö överallt. Ibland ser det ut som spritsad grädde på altanräcket eller bomull, men det är ju snö, bara vanlig snö.
Skotta snö är riktigt roligt, att göra fina raka kanter, det är viktigt. Nu kom det ju så väldigt mycket snö, det blev väldigt jobbigt att kasta upp snön och till slut protesterade min nacke, då är det bara att ge upp och lyssna på kroppen. Vår ”svärson” David kom med snöslungan och fixade en bred väg upp till vårt garage. Tack för hjälpen David. 🥰
Nu hoppas jag att byns spårdragare snart har kört upp spåren runt byn för nu längtar jag ut på en skidtur./Irene
Oj vad det har snöat och blåst inatt och det bara fortsätter. Vi har varit ute en vända och skottat och måste snart ut igen, bäst att skotta innan det är för mycket snö.
Jag gillar det här vädret, tycker givetvis synd om dom som måste ut, men som pensionär kan jag sitta inne och mysa och gå ut o skotta ibland.
Tänker tillbaka på då jag jobbade, då var det bara att ge sig ut i vilket väder den än var. Jag gillade ovädret även då, men ibland kunde det bli för mycket. Tänker på en resa till Umeå, 40 mil. Det var ett hemskt väder, blev isbark på rutan och det stormade och snöade. Efter att ha kört i 10 mil och högsta hastigheten var 30-40 km/tim, då grät jag nästan och tänkte det här orkar jag inte, det lättade så småningom och allt gick bra till slut, resan tog många timmar, och efter några timmars vila var det bara att åka tillbaka hem till Östersund igen. Det är nog den värsta resa jag varit med om vad det gäller oväder. Så kunde mitt jobb som begravningsentreprenör vara.
Här kommer några bilder från dagens snöande. Ta det lugnt med skottandet, jag säger som min pappa sa ”ta inte i så mycket, snön försvinner om du väntar”/ Irene
I vår familj tar vi oftast bort alla julsaker innan tjugondag Knut, granen ska ut, ljusstakar och stjärnor plockas ihop, likaså julkrubban och tomtefigurerna. Till den här julen målade Birger en jultavla som har suttit ute på garaget, nu plockas även den in och sparas till nästa jul.
Trots pandemin kunde vi fira en väldigt trevlig jul tillsammans med några av våra barn och barnbarn. På julafton och även juldagen träffades vi utomhus och grillade, det blev inte det vanliga julbordet som vi brukar ha men alla var nöjda med det dom stoppade i sig. Det viktiga var ju att få vara tillsammans, att skratta och prata med varandra. Vi hoppas att nästa jul firar vi tillsammans med alla våra barn och barnbarn utan pandemihot./Irene
Årets sista dag, många tankar snurrar runt i huvudet, så är det nog varje nyårsafton. Vi har levt med pandemin nästan ett år, vi har inte blivit sjuka och jag hoppas att vi klarar oss, snart är vaccineringen igång och det känns tryggt.
Året i trädgården har varit nästan som det brukar den stora förändringen är att vi lagt igen dammarna, alla fiskar fick komma till en trädgårdsdamm i Ramsele där vi hoppas att dom har det bra.
Jag saknar dom faktiskt
Det har blommat så mycket, vi har ju verkligen haft tid med alla rabatter i år. Det var även bra med bär och frukt.
Denna Clematis blommade hela sommaren o hösten
Det som har varit jobbigast i år är att vi inte kunde träffa barnbarnen. Vi var till Alnön en dag i somras och då var vi ute hos David o Kamilla och våra barnbarn Hilma o Hedda. Dawit och Kalkidan var också där och äntligen fick vi träffa lille Noah, vårt nytillskott i barnbarnsskaran. Så svårt bara att inte få krama om dom.
Hemma i Kännåsen har vi ju sån tur att vi bor granne med Jenny och David så här får vi ju träffa dom barnbarnen lite oftare, Nisse, Alva, Pelle och Maja.
Josephe, Samri och Kalkidan bor nära oss men pga pandemin har vi inte träffat dom, vi längtar så mycket tills vi får göra en stor fest för att träffa alla våra barn o barnbarn.
Sara och Johan var hemma hos oss några dagar i somras och nu under jul och nyår får vi också rå om dom. Efter en 2-veckors karantän innan jul vågade dom sig hit.
Vi har haft sköna dagar med skidåkning och promenader, det är ”konstiga” året slutar ändå riktigt bra. Vi har lärt oss att tänka om och göra om. Givetvis är det mycket vi längtar efter, i alla fall jag, och det är att sjunga med min kör i kyrkan. Men jag tror nog att vi snart kan träffas igen och då ska vi sjunga så taket lyfter. 🎶🎶
Önskar Er alla Gott Nytt År / Irene o Birger
Sara o Johan på turAlva med sin häst OlliverSnart är det sommar igen ☀️🤗
